Fundering
Jag fick höra för ett tag sedan att jag inte försökte lära känna nya personer. Jag har tänkt på detta eftersom det fastande i huvudet på mig och sårade mig såklart. Jag har pratat med kompisar och tänkt själv hur jag är och kommit fram till efter många om och men att det inte stämmer. Jag försöker så gott jag kan ge alla en chans och jag är social och vill prata med många. Men det är inte många som vet det men jag kan vara rätt blyg och tillbaka dragen om jag inte känner mig bekväm och känner mig utanför ett sällskap. Det gör man lätt om man inte känner någon, så är det jue. Men pratar någon med mig är jag alltid trevlig och ställer frågor och försöker vara med i samtalet. Så jag tycker att jag försöker och jag har aldrig fått höra av någon tidigare och jag inte försöker. Men det känns så skönt att kunna släppa det och veta att det inte är sanning. För tyvärr är det så att det är lättare att tro på det negativa man för höra om sig själv än det positiva. Jag försöker verkligen inte lyssna på negativa kommentarer men det är inte så lätt alltid. Man tar jue alltid åt sig och mår dålig, men nu ska jag släppa denna kommentaren. Nu vet jag varför jag fick kommentaren och att han inte menade något illa med den.
